Vad är RÖS? Komplett guide om röjande signaler & RÖS-skydd

I den här guiden får du en översikt över RÖS, röjande signaler, och varför det är en viktig säkerhetsfråga. Vi förklarar vad RÖS är, vilka skyddsnivåer som finns och hur din organisation kan välja och implementera rätt RÖS-skydd baserat på sina specifika behov. Välkommen att kontakta oss om du har ytterligare frågor.

Vad är RÖS (röjande signaler)?

RÖS – röjande signaler – är elektromagnetiska signaler som genereras av elektronisk utrustning och som kan avlyssnas, återskapas eller analyseras av obehöriga. Detta utgör en betydande säkerhetsrisk, särskilt i miljöer där sekretessbelagd information hanteras, som hos myndigheter, försvar och säkerhetsföretag. För att skydda organisationens känsliga data är det avgörande att förstå riskerna med röjande signaler och säkerställa att rätt RÖS-skydd implementeras.

• RÖS är elektromagnetiska signaler som kan avslöja känslig information.
• RÖS är särskilt viktigt i verksamheter som hanterar sekretessbelagd data.

Vad är RÖS-skydd?

RÖS-skydd omfattar tekniska och organisatoriska åtgärder som förhindrar läckage av röjande signaler från elektronisk utrustning. Genom att säkerställa att signaler från datorer, servrar och elektroniska kommunikationssystem inte kan avlyssnas eller rekonstrueras, skyddas känslig information från oavsiktliga läckor.

Skyddet kan bestå av fysiska lösningar som skärmade rum, tekniska åtgärder som störningsfilter och organisatoriska insatser som säkerhetsrutiner och kontrollerad åtkomst. Kombinationen av dessa metoder är särskilt viktig i verksamheter som hanterar sekretessbelagd information eller verkar i säkerhetskritiska miljöer. RÖS-skydd är en central del av säkerhetsarbetet inom försvar, myndigheter och företag i IT- och försvarssektorn, och är en nödvändig investering för att hantera moderna säkerhetsutmaningar.

• RÖS-skydd förhindrar att röjande signaler läcker ut och avslöjar information.
• Det kombinerar fysiska, tekniska och organisatoriska åtgärder.
• RÖS-skydd använda bl.a. inom försvar, myndigheter och samhällskritisk infrastruktur.

Hur fungerar RÖS-skydd?

RÖS-skydd, skydd mot röjande signaler, fungerar genom att kontrollera och begränsa elektromagnetiska signaler som elektronisk utrustning avger. Dessa signaler kan annars avlyssnas och användas för att återskapa känslig information. Skyddet förhindrar signalerna från att spridas genom att skapa en miljö där de blockeras, dämpas eller görs omöjliga att analysera. På så sätt säkerställs att informationen inte kan röjas även om den hanteras i tekniska system eller kommunikationsutrustning.

Skydd mot röjande signaler

Det finns flera typer av RÖS-skydd som kan användas beroende på behov, hotbild och den tekniska miljön där skyddet behövs. Valet av skyddsåtgärder påverkas ofta av faktorer som känsligheten hos den information som hanteras (vilken säkerhetsskyddsklass informationen har), risken för att obehöriga kan få tillgång till utrustningen och vilka resurser som finns tillgängliga.

Olika typer av RÖS-skydd

Här nedan listar vi fem vanliga typer av RÖS-skydd som skyddar mot röjande signaler, förklarar hur de fungerar och i vilka sammanhang de är användbara.

RÖS-certifierad utrustning

RÖS-certifierad utrustning, som datorer, skrivare och projektorer, är designad för att minska elektromagnetiska signaler och förhindra avlyssning. Den följer ofta standarder som TEMPEST och används av myndigheter, militär och andra verksamheter som hanterar känslig information. Även kablar kan certifieras för att hindra signalöverföring.

RÖS-rum & kapslingar

Skärmade RÖS-rum, eller Faraday-burar, är utrymmen byggda med material som stoppar elektromagnetiska signaler från att läcka ut. De används för att skydda utrustning som datorer, skrivare och kortläsare. Skärmande kapslingar fungerar på samma sätt men omsluter enskilda enheter, som kablar eller mindre utrustning. Dessa lösningar används ofta i säkerhetskritiska miljöer, som inom försvarsmakten, för att skydda känslig information.

Störningsfilter & skärmade kablar

Kablar som kopplar ihop datorer, skrivare och projektorer kan sprida elektromagnetiska signaler som antenner. För att undvika detta används störningsfilter och skärmade kablar. Störningsfilter minskar oönskade signaler, medan skärmade kablar har ett skyddande lager som hindrar signaler från att läcka ut. Dessa lösningar är enkla och kostnadseffektiva, vilket gör dem vanliga i kontor och industrimiljöer.

Signalmaskering & vitt brus

Signalmaskering döljer röjande signaler genom att tillföra störsignaler eller vitt brus, vilket gör det svårare för obehöriga att analysera information från utrustning som datorer och kortläsare. Tekniken är särskilt användbar där fullständig isolering inte är möjlig men hög säkerhet behövs, exempelvis inom finans- och säkerhetssektorn.

Fysiska säkerhetsåtgärder

Fysiska säkerhetsåtgärder kompletterar tekniska lösningar genom att skydda känslig utrustning, som datorer och kortläsare, i säkerhetszoner. Dessa zoner kan ha säkerhetsdörrar, övervakning och autentiseringssystem för att begränsa åtkomst till endast behörig personal. Detta är en enkel och effektiv metod för att minska säkerhetsrisker.

Nivåer av RÖS-skydd: U1, U2 och U3

Inom ramen för informationssäkerhet och skydd mot röjande signaler (RÖS) representerar U1, U2 och U3 olika nivåer av säkerhetsavstånd och skydd mot elektromagnetiska signaler. Varje nivå är utformad för att ge ett korrekt skydd beroende på hur känslig informationen är och den miljö där utrustningen används. Här nedanför går vi igenom de olika nivåerna inom RÖS-skydd.

• U1: Högsta skyddsnivån för kritisk och hemlig information.
• U2: Förhöjd skyddsnivå för sekretessbelagd data.
• U3: Grundläggande skyddsnivå för miljöer med låg säkerhetsrisk.

RÖS U1 – Högsta skyddsnivån

RÖS U1 är den mest avancerade nivån av RÖS-skydd och används i miljöer där risken för signalupptagning är mycket hög och där informationen som hanteras är av avgörande betydelse för nationell säkerhet eller strategiska intressen. Denna nivå innebär en kombination av tekniska, fysiska och organisatoriska skyddsåtgärder som uppfyller de strängaste säkerhetskraven.

RÖS U2 – Förhöjd skyddsnivå

RÖS U2 används i verksamheter där känslig eller sekretessbelagd information hanteras och där risken för signalupptagning är måttlig till hög. Denna nivå kräver en kombination av tekniska lösningar och organisatoriska åtgärder för att säkerställa ett tillräckligt skydd.

RÖS U3 – Grundläggande skyddsnivå

RÖS U3 är den lägsta nivån av RÖS-skydd och används i miljöer där risken för avlyssning är låg. Denna nivå är tillämpbar i verksamheter som hanterar känslig men inte sekretessbelagd information och där hotbilden är begränsad.

Vilken utrustning genererar röjande signaler?

Röjande signaler kan genereras av nästan all typ av elektronisk utrustning som används i vardagen eller i säkerhetskritiska miljöer. Vanliga exempel är datorer, skrivare, projektorer, kortläsare och kablar som alla avger elektromagnetiska signaler under användning. Dessa signaler kan snappas upp av obehöriga vilket gör att känslig information kan exponeras. Även nätverksenheter, servrar och kommunikationsutrustning är vanliga källor till RÖS. Särskilt i miljöer där stora datamängder bearbetas eller överförs. För verksamheter som hanterar sekretessbelagd data är det avgörande att identifiera vilka enheter som genererar RÖS och vidta åtgärder för att minimera riskerna.

Enheter som genererar RÖS

• Datorer och laptops: Bearbetar och överför data som kan ge upphov till elektromagnetiska signaler.
• Skrivare och kopiatorer: Genererar signaler under utskrifts- och kopieringsprocesser.
• Projektorer och bildskärmar: Avger signaler som kan avslöja visade presentationer eller dokument.
• Kortläsare och säkerhetssystem: Avger signaler vid datainmatning och kommunikation med andra enheter.
• Telefoner och kommunikation: Mobil- och IP-telefoner som sänder och tar emot signaler.
• Servrar och nätverksutrustning: Routrar, switchar och servrar som hanterar stora datamängder.
• Kablar: Elektromagnetisk strålning från datakablar och elkablar.

Krav på RÖS i säkerhetsskyddslagen

Säkerhetsskyddslagen (2018:585) ställer krav på att verksamheter av betydelse för Sveriges säkerhet ska vidta åtgärder för att skydda mot spioneri, sabotage och andra hot. Även om lagen inte specifikt nämner RÖS (röjande signaler) så omfattar dess bestämmelser skydd mot informationsläckage, vilket inkluderar åtgärder för att hantera RÖS.

Enligt lagen ska verksamhetsutövare:

• Genomföra en säkerhetsskyddsanalys: Identifiera och dokumentera potentiella säkerhetshot, inklusive risker relaterade till RÖS.
• Implementera säkerhetsskyddsåtgärder: Baserat på analysen, införa lämpliga åtgärder för att skydda känslig information från att obehörigen röjas, vilket kan innefatta tekniska och fysiska skydd mot RÖS.
• Kontrollera och följa upp säkerhetsskyddet: Regelbundet övervaka och utvärdera effektiviteten av de vidtagna åtgärderna för att säkerställa att de ger ett adekvat skydd mot identifierade hot, inklusive de som rör RÖS.

Genom att följa dessa riktlinjer bidrar verksamheter till att skydda känslig information från att röjas genom elektromagnetiska signaler, i enlighet med säkerhetsskyddslagens krav.

Skillnad mellan RÖS och TEMPEST

RÖS (röjande signaler) och TEMPEST är nära relaterade men har olika roller inom säkerhetsarbetet. RÖS är ett brett koncept som omfattar alla risker och skyddsåtgärder kopplade till elektromagnetiska signaler från utrustning. TEMPEST är en specifik internationell standard som beskriver hur man tekniskt minimerar dessa signalemissioner. Tillsammans utgör de en strategi för att skydda känslig information från att röjas.

RÖS / TEMPEST: Omfattning

• RÖS: RÖS (röjande signaler) är ett brett begrepp som omfattar hela processen för att identifiera, analysera och hantera risker kopplade till elektromagnetiska signaler som avges av elektronisk utrustning. Det inkluderar både förståelsen av problemet och implementeringen av lösningar för att skydda känslig information. Åtgärder inom RÖS kan sträcka sig från organisatoriska säkerhetsrutiner till tekniska och fysiska lösningar som skärmade rum eller störningsfilter.
• TEMPEST: TEMPEST, däremot, är en specifik teknisk standard som fokuserar på att minimera dessa signalemissioner från början. Den definierar detaljerade krav på hur utrustning ska designas, tillverkas och testas för att säkerställa att den inte avger signaler som kan utnyttjas av obehöriga. TEMPEST är därmed en del av det större arbetet med att hantera RÖS-risker men är mer tekniskt inriktad och avgränsad.

RÖS / TEMPEST: Användning

• RÖS: RÖS används främst inom svenska säkerhetsföreskrifter och nationella riktlinjer, exempelvis inom säkerhetsskyddslagen, för att skydda känslig information från att röjas via elektromagnetiska signaler. Det är ett centralt begrepp i det svenska säkerhetsarbetet, särskilt inom myndigheter och samhällsviktiga verksamheter som hanterar sekretessbelagda uppgifter.
• TEMPEST: TEMPEST är en internationell standard som används globalt, främst inom NATO och försvarsindustrin. Den är särskilt viktig för att skapa enhetliga säkerhetskrav inom organisationer som samarbetar över nationsgränser. TEMPEST används ofta i miljöer där kraven på säkerhet är extremt höga, som inom militära installationer och säkerhetskritiska forskningsprojekt.

RÖS / TEMPEST: Fokusområde

• RÖS: RÖS handlar om att skapa ett övergripande skydd mot informationsläckage genom riskbedömning och skyddsåtgärder. Det inkluderar att analysera potentiella hot, identifiera sårbara system och implementera lämpliga åtgärder för att reducera riskerna. Fokus ligger på en helhetssyn där både tekniska, organisatoriska och fysiska säkerhetslösningar ingår.
• TEMPEST: TEMPEST har en snävare fokus på den tekniska aspekten av RÖS-skydd. Det handlar om att minimera signalemissioner från enskilda enheter genom att följa specificerade krav för design, produktion och certifiering. Medan RÖS kan ses som strategiskt och omfattande, är TEMPEST en konkret och teknisk metodik som används för att säkerställa att specifik utrustning uppfyller högsta säkerhetsstandarder.